Copyright © Marie Rosenqvist 2009-2016. All rights reserved. Alla fotografier och texter tillhör Marie Rosenqvist om inget annat anges. All kopiering/publicering utan tillstånd är förbjuden.

onsdag 29 september 2010




Jag har varit på en plats
med sinnesro.
Dit inga änglar hade tillträde.

Hur hänger det ihop?

Det var bara jag.
I min ensamhet.
Tillsammans med mina tankar.
I en avlägsenhet.
Långt, långt härifrån.

På denna vidunderliga
märkliga plats
fylls jag med sinnesro,
där inte ens min egen ängel
har en given ingång.
(Hon skäller alltid).

Ansikten kommer och går.
Fastnar i ett skyddsnät som inte förmår
gripa tag, i mig.

Jag ler inom mig själv.
Som ett brinnande ljus med låga.
I all sin ro.

Där jag är jag…


/M

lördag 25 september 2010




Det är en grå, mulen dag i Skåneland
och jag lullar fortfarande runt i pyjamas.
En planlös dag.
Idag.

Jag tänker på min mamma.
Det gör jag.
Jag vill hålla henne i handen.
Ge henne en blöt puss på kind.
Krama henne mjukt och varsamt.
Känna hennes doft.

Jag vill bo i min pyjamas.
Lulla runt i en grå dimma.
I denna planlösa dag.
Idag.

Jag borde ringa min mamma.
Höra hennes röst tätt intill.
Men skjuter upp det.
Som vanligt.
Min mamma är sjuk.

Och här sitter jag i min pyjamas.
I denna planlösa dag.
Med ett kallt hjärta som skriker smärta.
I allt som kallas rädsla.

Mamma.
Min mamma…


/M

onsdag 22 september 2010




Under hela natten har jag haft sällskap.
Av det outsägliga ordet…
Plötsligt blir allt rörigt, så rörigt.
I det outsägliga…

Den första tanken kom av den senaste
när jag slog upp mina blå,
i den tidiga morgonen.
Av det ordet.

Det outsägliga…
Åh, nej. Nej!

Vad fan menar du?
Ge mig inte så tunga budskap,
det första jag tänker.
Lämna mig ifred du outsägliga ord.
Ska jag försöka somna om?
Försvinner det då i en försvinnande tanke?

Det outsägliga, det outsägliga, det outsägliga…
Åh, nej. Nej!

Ordet kommer allt närmare.
Tvingar, griper, tar tag, och drar
brutalt av täcket som håller mig varm.
Säger;
Hade du inte sovit bort hela natten, hade du fått dina svar!

Sätter mig klarvaken upp
som ett obstinat.

Käre, herr Rydberg, jag tycker om kaffe…


/M

måndag 20 september 2010




Regnet faller som aldrig förr utanför mina fönster.
Försöker den isande vinden tvätta bort smutsen?


/M

lördag 18 september 2010




En omvänd handling
av jordens innersta väsen.
Som ringar på sin ålder
i tidens värld.

Är det ett tecken?

Solens strålar letar sig runt huset Fyrkappan
och daggen dröjer sig fortfarande kvar.
Jag tänker på
mjölk, honung och klunkar av vin.

Jag ser de levandes
och de dödas träd,
där frukterna av det goda och det dåliga
kämpar på de motsattas sida.

Finns den omvända handlingen
av våra speglingar
i vårt handlande?

Är det ett tecken?

Jag vill ha en fullständig seger
där varje levande själ
möts i ett rus.

Så, jag ber en stilla bön.
Bort från falskhet
runt de trångsyntas land.

Och det är inte ens söndag…


/M

tisdag 14 september 2010




Stämningar, omgivningar.
Viskningar hörs med nödens rop.
Kalla vindar blåser oss i nacken.

Alla dessa intryck…

Tiden säger vi går mot öppnare tider.
Varför då känslan av baktakt,
frågar jag mig.

Är det en synvilla?
En illusion,
som fastnat i snurrans grepp?

Var finns Du ideologi
som vill oss alla väl?
Naiv tanke.
Dumma, dumma tanke.

Alla dessa intryck…

Varför varför,
går tiden baklänges,
när den borde gå framlänges?

Och var i helvete är porten
till livets alla söta smällkarameller?
Det vill jag gärna veta.

Alla dessa intryck…

Du, Sverige!
Jag tar mig för bröstet, jag lovar, jag svär…


/M

fredag 10 september 2010




Låter mig fångas i svärmiska dagar.
Väl dolda i dimmornas dimma.
Det formlösa blir flytande och intar
mjuka skepnader i skuggornas sken.

Inne i det dunklas suddighet,
blir vi de osynliga.
Gripbart för de andra som ser.
De visar vägen för de blinda…

Det är smärtsamt vackert och oändligt diffust.
Som en mystisk gåta rör jag om,
blir lyrisk i en Fyrhuset sång.
Låter mig ledas in i den djävulska dansen.

Under skuggornas sken i de blindas akt,
omfamnar jag det sköna i det vilda och det fria.
Oh oh, å my…


/M

tisdag 7 september 2010




Du karga landskap,
i plask och betong.
Ditt snålvatten bådar,
men kräver sin spegel…
Ett sceneri utspelar sig
som fattig och bister.

Du skenbara dilemma,
grip tag om vår makt.
Så ditt frö av tvivel,
i vår jordiska prakt.

Vi öppnar ett dörrfält
i ett rike av murbruk,
byggt av cement…

Snälla, snälla.
Vittra sönder
och ge oss kraft.

Jag hälsar dig, du surrealistiska land.
Utan karga landskap med smutsig betong…


/M

fredag 3 september 2010




Den senaste sommaren
Av den allra första
I en luddig mening

Med tiden bleknar allt
Så även minnen
Vi försöker bevara tätt intill

Men var det egentligen så här?
Vi lägger till och tar bort
Allt där i mellan skenar…

Det filtreras och bränns
Som stickan på en eld

Genom lågvatten går barnen
I ett enda ögonblick av flera
Mot sina visioner
Och är fast i ett oändligt evigt

Den luddiga meningen
Från den senaste sommaren
Av den allra första

Plötsligt blir liten stor
Bara en enda blick bort…

Och jag frågar mig
Vem behöver tid
Mer än vi…


/M
 
coolphotoblogs - listed
coolphotoblogs My profile

Copyright © Marie Rosenqvist 2009-2016. All rights reserved. Alla fotografier och texter tillhör Marie Rosenqvist om inget annat anges. All kopiering/publicering utan tillstånd är förbjuden.